Blogg

Vilka är välkomna till er webb?

Del 3: Tips för att skriva inkluderande texter

Anta att du är webbredaktör i din organisation, och att ditt uppdrag är att nå fram till så många olika läsare som möjligt. Din organisation vill självklart inte att någon besökare ska känna sig bortglömd, osynliggjord eller diskriminerad när de kommer till webbplatsen. Men hur göra? Och vilka fallgropar finns det?

I den här bloggserien i tre delar får du bekanta dig med Språkkonsulternas sätt att arbeta med språket för att skapa webbplatser som motverkar diskriminering och främjar inkludering. Det handlar förstås om att följa diskrimineringslagen – men inte bara. Med inkluderande texter blir webbplatsen mer välkomnande för fler, vilket leder till bättre demokrati och bättre affärer. Vi föreslår ett arbetssätt i tre steg: kartlägg, utmana och skriv.

I den här bloggserien i tre delar får du bekanta dig med vårt sätt att arbeta med texter för att motverka diskriminering och främja inkludering. Med denna tredje del avslutar vi serien genom att berätta om hur du kan bearbeta dina texter för att de ska vara så inkluderande som möjligt. I del 1 berättar vi hur du kan kartlägga dina texter och i del 2 om hur du kan utmana dig själv och din organisation att skriva texter som främjar inkludering.

Vilka är välkomna till er webb del 3.

Del 3. Tips för att skriva inkluderande texter

Att skriva inkluderande texter handlar till stor del om att aktivt välja vad du skriver om: Vilka ämnen, personer och grupper får synas i dina texter? Vilka får komma till tals och synas på bild? Men det handlar också om språket, det vill säga hur du uttrycker dig i meningar och ord. I det här blogginlägget kommer du att få några första grundläggande tips på hur du kan börja jobba med att göra ditt språk mer inkluderande.

Skriv klarspråk – det är grunden för inkluderande text

Principerna för klarspråk är utformade för att inkludera så många och så stora grupper i samhället som möjligt. Vårt viktigaste råd till dig är därför att följa klarspråksprinciperna i alla texter. Grunden i klarspråk innebär att du ska anpassa texterna efter målgruppen. Välj ord som alla förstår och skriv enkla meningar som även de som inte läser så bra kan ta till sig. Strukturera texterna så att de blir inbjudande och lättlästa.

Tilltala besökarna med ”du”

Använd du-tilltal så ofta du kan. Det fungerar bra när du skriver texter som vänder sig till ”alla” – som på en webbplats. Det gör det också enklare för dig som skriver att hitta enkla, direkta och slagkraftiga formuleringar. Genom att använda du-tilltal så slipper du sätta etiketter på de som du skriver för – ”du” inkluderar alla.

När är det relevant att kategorisera människor?

Det är väldigt sällan relevant att kategorisera människor i en grupp, men i de sammanhang som handlar om att lyfta en orättvisa kan det behövas. Leta efter värdeladdade ord och epitet i era texter. Det kan vara ord som invandrartätt, rullstolsbunden, kvinnlig, muslimsk, gamlingar, lågutbildad med flera. Titta sedan på varje enskild mening och ställ dig frågan: Är det relevant att ha med det ordet i just det sammanhanget?

Exempel:

”Kommunalrådet pratade med en grupp trevliga invandrarkillar under sitt besök på skolan.”

Är det viktigt att ha med ordet invandrare här eller att tala om att de var killar? Varför? Så fort vi läser eller hör ett värdeladdat ord, så korresponderar det med våra fördomar och vi får dem bekräftade eller ifrågasatta.

Om vi väljer att ta bort de kategoriserande orden så markerar vi att det inte var just (gruppen) invandrarkillar som kommunalrådet ville prata med utan ungdomar på skolan.

Men om det i stället är just gruppen invandrare som kommunalrådet var intresserad av så kanske det är viktigt att lyfta fram:

”Kommunalrådet frågade en grupp invandrarungdomar om hur de ser på rasismen som förekommer på skolan.”

Här handlar det om att lyfta fram den diskrimineringsutsatta gruppens erfarenheter och då kan det vara viktigt att skriva det.

Vilka ord ska du välja?

Återigen finns det inga enkla svar – ett ord som många uppfattar som inkluderande kanske exkluderar andra. Det gäller att förstå vad er målgrupp behöver och använda de ord som passar dem. Språket och ordens värdeladdning förändras hela tiden i takt med att samhället gör det, och det kan vara svårt att veta vilka ord man ska välja för att inte riskera att skapa eller bidra till stigmatisering och diskriminering.

Om vi fortsätter på exemplet invandrare så är det värdeladdat för att det förutsätter att någon har ”vandrat”. Människor som ofta kategoriseras med det här ordet kan vara födda och uppväxta i Sverige och inte alls invandrade. I det här fallet rekommenderar vi att du söker i myndigheternas ordlistor. Statistiska centralbyrån förordar till exempel utrikes född eller person med utrikes födda föräldrar.

Ofta räcker det att använda de ord som Socialstyrelsen, Statiska Centralbyrån, Språkrådet och andra myndigheter rekommenderar, men ibland kan du behöva fråga intresseorganisationer om råd, exempelvis RFSL eller Funktionsrätt Sverige. Håll också koll på intresseorganisationers sociala medier för att få en uppfattning om hur grupperna själva vill bli benämnda.

Testa era texter

Bjud in många människor i ditt arbete och ta reda på om du har missat något perspektiv. Ta hjälp av dina kollegor i första steget, men fråga också ett urval av tilltänkta läsare om hur de uppfattar ditt språk och tilltal. Människor utanför den egna verksamheten kan bidra med nya perspektiv och på så sätt hjälpa dig att avgöra hur pass inkluderande din text är.

Hämta inspiration

Du och dina kollegor behöver inte lösa alla frågor i det här komplexa ämnet själva. Det finns många andra som har tänkt mycket och länge på det, och som arbetar för att fler ska jobba aktivt med frågorna. Använd er av det. När ni har kartlagt och hittat de luckor som ni behöver fylla så finns det mycket ni kan läsa och inspireras av. Här är några exempel:

  • Att synas på lika villkor – Region Kronoberg
  • Vem är normal? Normkritisk analys av Göteborgs stads webbplats
  • Skrivhjälp för jämlik text i vården – Västra Götalandsregionen
  • Bilder som förändrar världen – Gävle kommun
  • 1177 Vårdguiden har till exempel skrivriktlinjer
  • RFSL:s begreppsordlista

Om du vill lära dig mer om klarspråk rekommenderar vi Språkrådets klarspråksguide.

Det här var sista delen i vår bloggserie. Nu har du fått verktyg för att sätta i gång arbetet med era texter. Om du behöver påminna dig om varför du ska göra det, gå tillbaka till del 1 och läs om att kartlägga din webbplats. Backa också till del 2 för att läsa om hur och varför du ska utmana din webbplats och hur du kan göra mer än bara undvika att diskriminera.

Nyfiken på Språkkonsulterna?

Prenumerera på Språkkonsulternas språkbrev och lär dig mer om språk och kommunikation.

Läs om Språkkonsulternas tjänster. Om du beställer under 2021 får du 10 procents rabatt på ordinarie pris. Tala om när du beställer att du har läst vår blogg.

Taggar

Dela

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Sveriges mest enkla och omtyckta CMS

    Boka demo och upptäck alla möjligheter

    Under en demo får du se exempel på vad du kan göra i Sitevision – och hur enkelt det är att skapa innehåll. Prova på produkten, få svar på dina frågor och upptäck en värld av möjligheter.

    Följ (med) oss

    PRENUMERERA PÅ VÅRT Nyhetsbrev